Fadderverksamhet och andra hjälpinsatser

Vi har efter ca 7 år varit tillbaka till Sri Lanka!
Vi reste dit tillsammans med goda vänner för att träffa vår vän Cedrik, upplevelser och att träffa vår fadderflicka och hennes familj! 
Sri Lanka är en ö nedanför Indien och har en yta på 65 610 km², det bor över 22 miljoner människor på ön som har varit en brittisk kolloni mellan 1796 till 1948, då landet fick full självständighet1948, som staten Ceylon, för att 1972 bli en republik under namnet Sri Lanka.
Landet är enligt mig, otroligt vackert med en natur där man kan uppleva både vackra stränder, gröna landskap, höga berg och mycket mer. Men så mycket fattigdom och säkert även mycket korruption, ett land där hjälpinsatser för fattiga barn med familjer är otroligt stort!
Det blev ett härligt återseende då vi möttes upp av Cedrik när vi anlänt till Colombo med flyget. Vi kvinnor fick var sin fin bukett orkideer och vi hade så mycket att uppdateras oss på. Cedrik är fantastisk som pratar flytande svenska, trots att han är Lankes och inte varit i Sverige på, runt 20 år! Jag har skrivit om honom tidigare, han är beundransvärd, då han hjälper så många barn och familjer. Han hjälper till att få faddrar till fattiga barn med familjer, han har en akutkassa för att hjälpa till med medicin, sjukvård, skolpaket till barn för att de ska kunna gå i skolan osv. Han delar ut matpaket vid behov och till jul 2023 delade han ut 75 matpaket till behövande familjer! 
Den fina buketten!
Vi åkte från Colombo till Negombo, där vi hade bokat rum på Goldi sands Hotel! Det var väldigt fint hotell och lyxigt, vilket säkert kan kännas lite konstigt för några att vi skulle bo så när vi skulle få uppleva så mycket fattigdom hos andra. Men, jag tror att för att orka måste man själv ha det bra.
Carina och Lars har varit vänner med Cedrik under många år och det var via dem vi fick kontakten. De har varit fadder för olika barn med familjer i ca 20 år och bidrar fortfarande med fadderhjälp till flera familjer.
Göran och Birgitta hade beslutat att bli faddrar och skulle för första gången träffa den flicka med syster och mamma som de skulle stötta.
Efter att ha lämnat in väskorna gick vi ut för en gemensam middag och prata om planerna för våra dagar på plats. 
Vår första dag blev en vilodag på stranden, vi tittade bl a på när en man klättrade mellan träden och tömde ut något i en kruka. Det var vätska från kokospalmernas blommor vilket användes till att tillverka en dryck med alkohol.
 
Vi tittade på alla som försökte sälja kläder och annat till oss turister. Ja, jag erkänner, jag köpte några klänningar att använda under sommaren. Gav även en chipspåse och lite choklad till en av säljarna, hon frågade efter något gott till sina två barn, vem kan motstå att ge det om man själv egentligen inte behöver?
Sanden, havet och himlen var fantastiskt vacker utsikt där vi låg under palmbladen och slappade.
En skön avkoppling!
Dagen därpå hämtades vi upp vid hotellet av Cedrik, vi hade blivit inbjudna på lunch hos honom. 
Vi samlades på hans veranda med en god citrusdryck!
Sedan var det mat. En så otroligt vacker dukning möte oss inne i huset....
... och i de glasen serverade han en fantastisk god räkcocktail som han gjort, med färska hemkokade räkor över en mumsig gräddig grönsaksröra! 
Därefter fick vi stekta bananer med en kolasås och vispgrädde, också helt otroligt gott!
Lunchen avslutades med en Irish coffee, vilken var en av de godaste jag druckigt! Allt var så gott och perfekt som lunch i värmen!
Därefter hade Cedrik bokat in några barn som fick komma och hämta skolpaket, ett paket kostade ca 140 sek, och det var skriv- och räkneböcker, pennor, linjaler mm, ut från en behovslista han fått från lärarna. Utan skolmaterial skulle inte barnen kunna gå till skolan, då de var tvugna att själva köpa sakerna och att det inte fanns pengar hos familjerna till detta.
Den här killen kom med sin mormor för att hämta....
... de fick själva gå igenom och se att det var allt som stod på listan från läraren.
Den här tjejen kom med sin pappa och var så glad efter hon gått igenom sakerna från påsen.
Den här tjejen kom också med sin pappa och var en lite allvarsam person, men hennes glädje syntes ändå. till vänster syns lappen över vad hon behövde, vilken hennes lärare lämnat till Cedrik. 
Därefter var det dags att åka ut med bil och lämna matpaket till behövade familjer. Den här gången var det sju familjer som skulle få matpaket. Här nedan ses innehållet och utöver det fick de också pengar som skulle räcka till en kyckling, fisk eller andra färskvaror som de ville ha till maten. Paketet kostar ca 200 sek och räcker minst en vecka för en familj med 4-6 personer.
Första familjen vi kom till var Carina och Lars, samt Carinas syster faddrar till. Det är otroligt att en familj på fem personer kan bo i ett sådant hus. Mamman i familjen tjänade lite pengar på att med hjälp av tramp symaskinen sy kläder till grannar runt om. Hon hade sytt en klänning till ett av barnen, till hennes examen (tror jag det var), som var otroligt vacker. Jag ska aldrig mer klaga på min symaskin!
Så här fin är klänningen, när hon visar upp den tillsammans med Carina!
Tänk er hur det skulle vara att bo så här, hur är det då det är regnperiod? De hade inte vare sig el, vatten eller toa i sitt hus.
Den här familjen kommer troligen att få det bättre framöver, då de fått en liten tomt via kyrkan, Carina och Lars med släktingar, har sett till att de fått en vattenpump, en toalett, en grund till ett hus. Nu är det "bara" huset som fattas och det har stannat upp då priserna på Sri Lanka har stigit något otroligt. De skulle behöva 100 000 sek i dagsläge, vilket inte finns, för att kunna bygga klart huset. Men bara de får tak och väggar skulle de kunna flytta in, det skulle vara så mycket bättre än där de bor idag!
Vattenpumpen
Så här ser början på huset ut
Vi fortsatte vår resa med matpaket! Det är ledsamt att se en sådan fattigdom och det är svårt att beskriva i både ord och bild hur människorna lever. Vi besökte ett antal familjer som bodde olagligt längst med tågspåret, flera av dem i små plåtskjul. Först av dem var den här familjen med två barn, vi fick hålla oss på lite avstånd då den lilla pojken var livrädd för vita människor. Det blev lite bättre då han fick några godsaker, som Cedrik sa var från oss.
 
På tågspåret satt vuxna och barn lekte där. 
Så här nära spåret bodde familjerna, tåget åkte här flera gånger per dag!
Vi besökte Göran och Birgittas "nya" familj, en mamma på 31 år, med två döttrar. Mannen hade försvunnit och hans mamma hade kastat ut dem då de bett om hjälp, de bodde i ett lånat hus från några släktingar som flyttat utomlands, hur länge de kunde bo kvar där visste de inte. Flickorna kunde inte gå i skolan pga att de inte hade pengar till det. Barnens mormor hjälpte till så gott hon kunde, men med det lilla hon hade var de så fattiga.
Nu fick de hjälp av Göran och Birgitta, så båda flickorna kan gå till skolan, samt att de också fick ett nyinköpt bord och stolar för att ha någonstans att sitta för att göra läxor, äta mat osv. Vi var inte med då de fick bordet leverarat, men vi fick höra att barnens mormor som kommit dit och mamman grät floder av glädje och tacksamhet för all hjälp.
Vår rundresa fortsatte till nästa familj, den familjen har Carina och Lars stöttat i flera år, de har finaniserat huset de nu bor i. Det som är så förskräckligt är att deras pappa har gett sig av sedan tidigare, nu har också deras mamma försvunnit med en ny man och lämnat barnen kvar i huset. Den äldsta dottern har fått ett barn med en kille och flyttat från huset, han använder drogar och tar alla pengar han kan komma över.
De två barnen som bor kvar är 15 och 16 år gamla, de har inte någon försörjning utan hankar sig fram, de kan inte ta emot pengar för då kommer mamman och systerns kille och hämtar det. Men, de har tak över huvudet och bor på en tomt som de äger, både tomten och huset står skrivet på barnen.
Vi hade med två matpaket och Carina och Lars tog dem med några dagar efteråt för att handla kläder och material så de kan gå i skolan. Flickan hade inte varit i skolan på 4 månader pga brist på detta.
Deras sovrum....
... storasystern med sitt barn och hennes kille kom då de fick höra vi skulle komma. Killen trodde vi skulle lämna pengar, men det gjorde vi inte.
Så här ser deras hus ut, tidigare bodde de i ett plåtskjul vid järnvägen.
Vi fortsatte sedan till några fler stopp, det här är en liten kille som bor hos sin mormor och morfar, vi lämnade matpaket till dem. Han är 6 år och hade ett stort brännmärke i pannan efter att ha blivit träffad av ett fyrverkeri en kort tid innan vi var där. Cedrik letar fadderfamilj till honom, då hans morföräldrar har det fattigt och han skulle behöva hjälp för att kunna börja skolan, samt mat för dagen.
Vi besökte också några barn som har andra faddrar i Sverige, som supportar till skolgång, här är en av de flickor vi träffade.
Ja, det var en resa och upplevelse som etsade sig fast i mitt minne, jag hoppas verkligen att det finns fler än vi som skulle vilja bli fadder till några av de barn som står på den långa lista som Cedrik har.
För 200 - 250 svenska kronor/månad, skulle ett av alla dessa barn kunna få en helt annan framtid. Fördelen med Cedriks verksamhet är att vi vet att alla pengar vi betalar till vårt fadderbarn, går till barnet och familjen, vi får hela tiden veta hur det går, vad som händer, får se resultat av skolarbetet osv.
De pengar vi betalar/år sätts in på familjens konto och de kan själva använda det månad för månad, alternativt för de som Cedrik märker inte kan hantera detta själva, tar han hand om deras bankbok och betalar ut det som kommit från faddrarna, en gång/månad.
Vi passade också på att lämna lite pengar till Cedriks akutkassa, vi vet att den kassan ska räcka till mycket utöver själva fadderverksamheten!
Det går inte som enskild person rädda alla till ett drägligare och bättre liv, men kan man hjälpa någon, så hoppas jag att man på så sätt bidrar till en förbättring för landet och de som lever där.
 
Om någon som läser min blogg, skulle kunna tänka sig att bli fadder eller skicka pengar till Cedriks akutkassa, eller på annat sätt hjälpa till, får ni gärna kontakta mig så ska jag förmedla kontaktuppgifter!
 
I min nästa blogg kommer jag skriva om upplevelser som vi hade, vi var även turister under dagarna i detta vackra land. Jag kommer också skriva om vår fadderfamilj som vi träffade då vi var där och upplevelserna vi hade tillsammans med dem!