Att tycka om sig själv
Nu som först har jag förlikat mig med hur jag ser ut och vem jag är! Så här ungefär ser jag ut idag:
Tänk att det skulle ta så många år att tycka att jag faktiskt är bra som jag är!
Vad har det varit som präglat mig och som gjort jag aldrig varit riktigt nöjd med mig själv, inte tyckt jag varit helt OK? Är det den Lutherska läran som jag är uppfostrad i, född i början på 50-talet var det fortfarande så att "du ska inte tro du är förmer än andra", "du ska inte tro du är något". Man skulle inte ta för sig själv, alltid dela med sig, inte ta det sista som fanns på matbordet innan man frågat om någon annan ville dela. Det var inte bra att berömma för mycket, för du kunde man bli "märkvärdig".
Idag när jag ser gamla foton på mig själv, ser jag en glad tjej, som ser lycklig ut. Det har jag alltid varit, trots att jag inte varit helt nöjd med mig själv, för kort, för tjock, för stor mage, för sneda tänder, brist på humor osv.
Här är några suddiga foton på mig som barn, tycker själv idag att jag var gullig som liten flicka!
Hos fotografen ca 1 år gammal
Jag och min cykel
Sedan kom tonåren, tycker att jag såg bra ut då också. Hade många killar som gillade mig, hade inte svårt få tjejkompisar heller.
En sommar ville jag vara kille och kallade mig själv för Berra, jag tyckte att killar fick göra så mycket mer än tjejer.
Här ser jag flummig ut, men ville vara tuff i min rutiga kostym och min gitarr
Här är jag med min kompis Britt, i Beatlesfrillor
Jag fick barn tidigt, var en "tonårsmamma", men har aldrig en sekund ångrat mig, har alltid äskat att vara mamma
Nummer ett, Tommy Christer
Nummer två, Cecilia Kristina
Nummer tre, Jimmy Christian, här är också syrran med på bild
Här är Tommy och Cecilia med mig en härlig sommardag.
Som ung mamma hade jag mycket energi och har alltid tyckt om att vara tillsammans med barnen i deras aktiviteter.
Roligt ihop med Jimmy
En tur med Tommy på motorcykeln
De två fina minsta, Cecilia och Jimmy
Jag tillsammans med Tommy, Jimmy och kusinen Carola
Så kom början på "mitt andra liv"
Gert kom in i mitt liv och med honom så mycket mer, han har varit en stor del i att jag idag har fått en större självkänsla och tycker om mig själv
Vi har under de snart 30 år tillsammans haft så mycket roligt både själva, men också ofta med barnen och sedan också med deras familjer.
För familjen växte och växte, det började med de här två fina barnbarnen, sedan har det kommit 7 till, som har berikat livet.
När jag ser alla gamla bilder, kan jag inte förstå varför jag aldrig var riktigt nöjd, jag tycker jag ser helt OK ut! Att det under hela mitt liv hänt massor av roliga, positiva saker har nog gjort att jag trots allt varit och är en person som älskar livet.
Jag hoppas och önskar att jag har varit en bra person som fått mina barn att känna sig att de duger som de är. Jag har försökt att tala om för dem hur fina, duktiga och bra de är, för det är verkligen så, alla tre har alltid varit och är det bästa som finns.
Att nu jag också är nöjd med mig själv, vad jag gjort, hur jag sett ut och hur jag lyckats i livet är som att ha vunnit högsta vinsten!