Som en annan värld
Jag är uppvuxen i ett hem med mycket kärlek, vänlighet, omtanke och många personer som var mitt sociala nätverk. Jag är mellanbarn, med en storasyster och en lillebror, min föräldrar var min stora trygghet, men mormor och morfar fanns också alltid för vår familj i alla situationer.
Mormor Greta och morfar Evert!
Mamma Inez och ...
...pappa Tore!
Så unga och så fina!
Vi levde enkelt och fattigt (på pengar) i ett torp i skogen, låter som en saga , men mina första 6 år var som en saga. Jag visste inte vad slagsmål, bråk, krig, osämja eller skilsmässa var för något!
Våra närmste grannar var mormor och morfar som bodde i ett annat torp, inte så långt från oss, sedan hade vi lite längre till närmaste grannar.
Här bodde vi!
Både pappa och morfar arbetade på gården som låg ett stycke bort, här är morfar till vänster då han och, jag tror det är bonden, röjde i skogen.
Vi hade inte bil, ingen telefon, inga element för att värma upp huset, inget vatten inne, men vi hade el och belysning, en transistorradio. Mormor och morfar hade en fin grammofon där vi spelade skivor på. Vi fick mjölk och ägg från gården och vi hade cyklar då vi skulle ta oss till affären eller till grannar ett bit bort. Mormor var en duktig (självlärd) sömmerska så hon sydde kläder till personer som fanns runt omkring i bygden, min mamma plockade svamp och bär i skogen under sommartid, cyklade sedan till vår närmaste stad, Söderköping, där hon sålde detta vid torghandeln på lördagar.
Men, så roligt vi hade, min storasyster som är 3 år äldre än mig och min lillebror som kom 4 år efter mig. Vårt och mina morföräldrars hem var också samlingsplatsen för andra släktingar och vänner, det var ofta lekar, fester, övernattningar hos oss, en härlig blandning av människor och en trygghet för oss barn att somna in på kvällen då de vuxna pratade, skrattade, spelade kort osv. Det var bäddar överallt på golvet i vår lilla stuga.
Nu kommer ett litet axplock från gamla fotoböcker som finns kvar. Min mamma var en flitig fotograf, nästan alltid med sin lådkamera i högsta beredskapm, så vi har många bilder!
Mina förädrar, min storasyster och jag som inte var mer än några månader gammal.
En härlig sommarbild, så här var det ofta, barnen från granngården var hos oss, här är vi samlade kring vår morbrors dåvarande flickvän, som sedan blev hans fru.
Här har lillebror kommit och jag körde honom runt i min älskade dockvagn.
Mormor och morfar skaffade lite längre fram en tandem-moped som de åkte runt på vägarna med, det var många, som de sa, vände sig och tittade på dem då de kom åkande.
Här är en bild där också min farfar Fritz och farmor Emma var med, finns inte så många bilder på dem, de bodde lite längre bort från oss. Här är det mamma med hennes bror och hans flickvän, med min storasyster och mig, en sommardag utanför vår stuga.
Vi systrar med mamma.
Vi systrar som nästan alltid lekte tillsammans utomhus i alla väder.
Här är vi samlade till julfirande, jag sitter till höger i min mosters knä och längst ner bredvid min syster sitter också vår andra morbror som bara var några år äldre än min syster.
Sedan blev vi då tre syskon och vi fick en lillebror, som inte blev så lite bortskämd av oss alla.
Lekar i snön.
Vi hade alltid katt, här är min syster med katten Trisselina!
Vi lekte ofta med dockor, jag älskade det och min syster ville hellre leka med bilar, men när jag ville låna hennes docka var det stopp!
En cykeltur i sommarsverige, i fina klänningar som mormor sytt till oss!
Lekar att laga mat och diska, visst skulle vi bli duktiga med att sköta om ett hem senare !!
Vår gulliga lillebror!
Ja, jag tror att de här första åren i vårt liv präglade oss till att vara de vi blev som vuxna. Min syster och jag blev själva tidigt mammor, vi har arbetat för att få ett bra liv som vuxna, utbildat oss, haft bra arbete och uppfostrat våra egna barn till fina, ärliga och bra personer.
När vi idag berättar något om hur det var då vi växte upp, tror barn och barnbarn att det inte kan vara sant, det låter ju som stenålderna i deras öron. Det är otroligt att tänka tillbaka till vår barndom, så annorlunda vi lever idag, vilket slit våra förfäder hade för att få livet att fungera, att få mat för dagen, vända på varenda krona osv osv.
Men, de visade oss att vill man och kämpar för det, kan man lyckas med det mesta, om man bara får hålla sig frisk, och med ärlighet, omtanke om andra och vänlighet når man mycket längre än med osämja, elakhet, brottslighet, egoism!
Den här bilden tog vi hos fotografen och gav vår mamma då hon fyllde 50 år
Vår lillebror fick vi inte ha kvar hos oss så länge, efter en lång tids sjukdom, somnade han in, bara 56 år gammal.
Jag är så otroligt tacksam att jag har fått uppleva så mycket hittills i mitt liv, att fortfarande vara den nyfikna, aktiva person som jag är, få vara med att upptäcka och uppleva allt som händer, att den här lilla flickan har fått bli den här äldre kvinnan, som fortfarande älskar livet!
